Det har hänt något med Dallas. Eller kanske snarare med mina känslor för Dallas. Jag vet inte riktigt vad det är bara... Är de starkare? Annorlunda? Blev det lite mer plats för Dallas när Monte gick bort? Eller är jag fortfarande påverkad av Montes sista tid? Så att jag tar tillvara på tiden med Dallas bättre? Liksom lever som om var dag vore den sista? Så kan det vara... i så fall kommer det säkert gå över. Allting kommer att återgå till sitt vanliga tillstånd och jag kommer säkert börja ta mina djur, min familj, mina vänner för givet igen. Så småningom blir det säkert så. Men just nu, är det nog så att jag ser det jag har, det som gör mig rik, i ett nytt ljus. Fantastiskt ändå, hur en individ kan fortsätta påverka tillvaron för dem som lämnats kvar, långt långt efter döden. Kära kära Monte. Och min lilla fölunge... som inte är någon fölunge längre.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar