Äh... F?!?!

När jag var fjorton, tror jag, tog mamma mig i hampan och drog till en riktig underklädesaffär. Ni vet, en sån där de inte säljer trosor och BH:ar utan lingerie (läs: lancherej). Hon (mamma alltså) hade väl fått nog av att se mig knalla runt i all okunnighet i BH:ar som var typ tre storlekar för små, så jag fick hjälp av en specialutbildad lancherejförsäljerska att prova ut en BH i rätt storlek. Jag kom därifrån med en svart och en vit perfekt sittande BH, som naturligtvis kostade tre gånger mer än jag någonsin spenderat på något så trivialt som underkläder.

Det fantastiska butiksbiträdet förklarade för mig att det vanligaste felet kvinnor gör när de köper BH är att välja för stort ryggomfång och för liten kupa. En storlek mindre om ryggen och två-tre storlekar större kupa än man tror man har så hamnar man i alla fall i rätt socken, sa hon. Och så sa hon att man ska köpa billiga trosor och dyra BH:ar. Jag har aldrig glömt de orden, men min plånbok gjorde det i samma stund som jag flyttade hemifrån och blev fattig student. Så när mina fina dyra BH:ar var utslitna blev det Lindex och HM igen. Och där finns inte det man behöver. Så back to för stort ryggomfång och för liten kupa.

Igår gick jag av en slump förbi en sån där affär. Som inte säljer trosor och BH:ar utan... ja ni vet. Och kom ut med en perfekt sittande, underbar gräddvit kreation i storlek... håll i er... ni sitter väl ner... 70 F!! Och ni som känner mig vet varför detta är ytterligt chockerande... F, för fan. Det är bara Samantha Fox och tanter som har F-kupa!! Och jag tydligen...

Så vad är då sensmoralen i detta? Alla ni tjejer där ute med tillräckligt mycket under tröjan för att vara medvna om dem, men inte så mycket att någon annan är medveten om dem- ut med er och köp en BH med F kupa! För det är märkligt, även om det bara är du som vet storleken på din (jag säger din, eftersom hela världen nu vet MIN) BH-storlek så känns det rätt malligt ;)

Och nej, jag tänker inte lägga ut någon bild på den (BH:n alltså), men jag tänker berätta att jag var på Gustaf Nilsson i Skara. Jag fick oklanderlig service och odelad uppmärksamhet i en hel timme av en flicka som knappast var äldre än 25! Kunnig, tålmodig, vänlig och diskret utan att verka obekväm.

Dessutom hade jag en ny vän över på middag igår och imorse var det så jäkla kallt att jag var tvungen att ha stjärtvärmen på i bilen!

Djurvän med dubbelmoral

Först och främst! Om du är väldigt känslig bör du kanske hoppa över dagens inlägg! Eller om du är förälder och sitter och läser i sällskap av ett barn- skicka ut dem och kontrolläs först. Själv. Till sist, är du extremt pragmatisk behöver du inte heller bemöda dig om att läsa just idag. Eller för all del- läs! Men inga kommentarer om hur fjantig jag är, "Det är ju bara det eller det" eller "Det är ju bara en vanlig gubbe" för då blir jag ledsen. Consider yourselves warned!
________________________________________________
Imorse väcktes jag av ljudet av en desperat pipande liten mus ackompanjerad av Trollis upphetsade jamande. Å, det är ångestframkallande! Jag vill ju att han ska fånga möss och sork och när han kommer in med dem färdigdödade- så att säga- är jag ganska så nöjd. Men när han gör precis som han är programmerad att göra, nämligen att leka med bytet innan han gör slut på det, och jag måste bevittna det- då får jag ångest. Jag kan inte vända mig om och somna om. Jag måste gå emot naturen och ingripa. Löjligt egentligen, eftersom jag sedan glatt släpper ut min katt som naturligtvis genast fångar ett nytt byte. I detta fall släpade jag mig upp och hittade katten sittande på vakt framför bänken i hallen. Lilla musen satt och kurade i ett utrymme mellan bänk och vägg- en återvändsgränd men den såg hel och fin ut. Vid första anblick rörde den sig obehindrat så jag fångade den i en innerkruka, släppte ut den på gräset och såg med en gång att det högra bakbenet var brutet. Vad göra?? Skulle jag lämnat den där att halta iväg mot död av okänd karaktär?? Jag fångade den igen, hämtade Trollis, lyfte upp krukan mitt framför nosen på honom och lät naturen (typ) ha sin gång. Jag skyndade mig in, men jag hann höra ett sista desperat litet pip från den stackars lilla musen innan den försvann in i Trollis mun.

Usch, jag har tänkt på det hela dagen. Jag ville ju rädda den lilla musen och ge den en chans att smita iväg. Inte hade jag för avsikt att traumatisera den ännu mer genom att hålla på och stänga in den i en kruka för att sedan helt iskallt servera den till katten. Tack och lov gjorde han slut på det snabbt.

Och som jag struttat omkring hör och glatt spikat upp fågelholkar på tomten. Överallt har vi fågelholkar och de har alla varit befolkade av underbara ungar och upptagna föräldrar. Jättefint. Toppen. Värkligen! Jag hade lika gärna kunnat servera dem också till katten. På silverfat. När de stackars fågelungarna rastar på marken mellan flygturerna går Trollis helt sonika och hämtar dem. Sedan biter han i bästa fall av dem huvudet och lämnar resten. Ibland dödar han dem bara. Jag tycker det är fruktansvärt, och funderar allvarligt på att stänga in katten resten av sommaren. Men så inser jag att det inte är hans fel att han är ett utpräglat rovdjur, specialist på sin sak och dessutom skicklig efter fyra års frekvent träning, och låser upp hans lucka.

Märkligt att jag sitter och skriver det här efter att just ha ätit en bit fläskkarré. Jävligt märkligt. Jag skäms.

Usch...

Jahapp, bokföringen i princip klar för denna månad.
Känslomässig status: BU för kunder som inte betalar i tid!
Så onödigt slöseri med dyrbar tid att behöva trassla med att sitta och ringa runt för att vänligt påminna kunderna om att de ju hade hovslagaren ute och att det inte är gratis!

Nä, jag tänker maila till Kerstin istället. Mycket roligare!

Bo på bondgård!

Jag tog med mig jobbet och åkte till Lakene gård utanför Hagfors i Värmland. Där har vi levt bondgårdliv och fått nya vänner.

Byoriginalet

Var så här fin egentligen.

Tre stolta tuppar fanns hönsgården!

Och en duktig höna som ruvade på ägg.

De andra äggen åt vi till frukost.

Klappvänlig avelsbagge

Ack värmeland du sköna...

...du härliga land.

Off to work!

Jag ska leva bondgårdsliv i helgen. Valla får och mjölka kossor tror jag. Jag kommer tillbaka på söndag kväll.

Hej då!

Du och jag...

...tillsammans för alltid.

(Ett tack för lånet av dessa fantastiska bilder till fotografen Ingemar Brandin)


Var det nån som undrade om hästarna kommer bra överens på ön?

Maktpositionerna klarlagda

Emil har slutat sova i sängen. Helt. Han sover på en fårskinnsfäll som ligger på det hårda trägolvet, och det kändes inte riktigt ok. Han är ju lite knotig, grabben, och nere har han en egen säng från IKEA som han älskar!
Så vi bestämde att han behövde en säng uppe också, att sova i på natten. En riktigt mjuk och skön! Sagt och gjort, vi köpte en jättefin hundbädd tillräckligt stor för att han skulle få plats att sova utsträckt och skönt. Och hur gick det?

Ja, gott folk. Vad säger man. Maktfördelningen här i huset är etablerad sedan ett år tillbaka. Inte mycket annat att göra än att köpa en säng till. En som är riktigt oskön just för katter!!


Ursäkta den taskiga bildkvaliteten. Jag har inget vettigt att skylla på...

Skogspromenad i regnet

Vaaar e Emil?

Dääär e Emil!!

Så här fint...

Så här fint är det på vägen utanför vårt hus när kvällssolens strålar silas genom trädkronorna.


Så här fina var mina pioner när de just slagit ut. Innan monsunperioden....

Så här fin är lilla fölis som kom till världen samma dag som Michael Jackson dog. Nästan allt bakbensrangel är borta nu :)

Det ena med det andra

För det första- ni har väl upptäckt att ni kan hålla koll på Thomas blogg härifrån? Scrolla ner en bit till "Min blogglista". Där kan ni se Thomas senaste rubrik och slipper på så sätt surfa in där bara för att lämna den med den bittra smaken av besvikelse dröjandes kvar på tungan.

För det andra: "Tillbaka till Aidensfield" äger!

För det tredje: Jag har skördat min första gurka. Den var taggig, men jag har inte vågat smaka än. Jag måste dämpa förhoppningarna lite först. Ni vet, det där med "den bittra smaken av... " Morötterna kom aldrig upp. Kan det vara någon liten krabat som äter upp dem nerifrån eller? Mina squashar ruttnade i änden, men jag läste att man måste hjälpa blommorna att pollinera sig. Så nu springer jag där inne i växthuset och leker äktenskapsförmedlare. Räknas det som koppleri??

Och idag står packning på schemat. Jag ska minsann åka till Värmland och bo på bondgård i helgen :) Och promenad i skogen. Jag har haft Emil hemma i två dagar, han behövde semester från jobbet och jag behövde motion. Det är mysigt att skrutta runt hemma med mina två fyrbenta grabbar.

Sanning och konsekvens

Eller kanske snarare, handling och konsekvens. Och att varje handling har en konsekvens kan Lena och Kicki nu intyga efter gårdagens rätt så blöta tjejkväll :)

Medan männen fick sitta i varsin box i stallet inledde jag visserligen kvällen med att spilla ut spriten i Lenas hall, men resten av kvällen var föga kantad av katastrofer utan skratt, vin, Lenas underbara kycklinggryta (som hon med all säkerhet idag har glömt hur hon gjorde) och Levi´s 501:or!

Själv är jag pigg som en lärka och snart kommer snickaren och tittar på sovrumsfönstret. Medan de andra tjejerna lider av konsekvenserna av gårdagens handlingar så har jag redan varit ute på en rask promenad i solen (kors i taket)och nu tänker jag gräva upp den förbaskade busken som skymmer mitt växthus.

Så det så!

Tävling i september

Han ser väl utställningsbar ut? Det är tävling i Borås den 17:e september. Om jag tar hem honom i början av månaden, borde jag hinna borsta och leda lite innan. Eller hur?!

Reflektion med eftertryck

Funderar på att byta mall. Jag la upp en annan blogg häromdagen och den helt vit- mycket finare än min... Meningen med den här mallen var ju att den skulle se lite western ut. Men det är inget lätt beslut. Jag får nog sova på saken.

Jag är en förälskad tjuv...

... och bytet för dagen är en bild som Thomas syster Gunilla knäppte tidigare i somras. Jag har tagit den utan att fråga :-S. Men den är fin, tycker ni inte? Jag ser lite så där tonårsförälskad ut.

Gunilla: Jag snodde en bild av dig. Förlåt! Du kan få sno en av mig :)

Det regnar... big surprise. Jag är trött och seg som fan, har spenderat dagen på sofflocket. Fick tips av en fd lärarkollega och vän att se "I taket lyser stjärnorna", så jag tog bilen in till Skara och hyrde den. Min bil har tydligen stått så länge att den har börjat rosta någonstans i motorn... Började dagen med massage, och kors i taket- det kändes riktigt bra och tänker avsluta den med pizza, chips och tjejsällskap.

Gnäll, gnissel, knak och jämmer.

Jaha, igår sken solen. FÖR EN GÅNGS SKULL!! Jag hade lovat att lägga upp en blogg, just igår, för det skulle ju minsann ta FEM minuter!! En enda dag sken solen, och jag satt med det där hela dagen!!! Jag satt INNE. I bikini. Hela dagen. Varför, frågar ni? Därför att jag har en jäkla psycho-gen som gör att jag inte kan sluta. Jag kan inte lsuta förrän jag är nöjd. Och igår var jag inte nöjd med att bara lägga upp en blogg. Jag skrev ett instruerande inlägg och la sedan in, i runda slängar, en miljon bilder. Vilket, alla som använder Blogger vet, tar skitlång tid. Om jag sov bra sen. Öh, nä. Men bloggen blev skitfin (och i den skrivs det minsann en och annan kommentar).

Idag har jag varit sällskapsdam åt min hovslagare. Det betyder att jag har spenderat dagen med att titta på när Thomas skor. Jättekul. Värkligen.

Ja ja, kvällen har varit trevlig. Inledd med en cykeltur ner till Vadet, rågod mat, kul film och som alltid kärt sällskap. Så slutnotan säger att jag är ganska nöjd ändå, men jag får ta mina få chanser att bitcha lite.

Imorgon bitti ska jag få massage. Funderar på om det innebär att jag kommer att bli bättre eller sämre... Man vet aldrig.

God natt!

Bekymmer

Emil är halt igen. Skit.

Jag försöker klura ut hur man ska veta vilka som är han- resp. honblommor på squashen och de första tomaterna har kommit.

Ikväll kommer Johan, Anna och Kelvin. Jag tänkte göra rabarberpaj. Jag säger ju det! Husligt värre.

Kom och tänka på det där md att de faktiskt kommit på folk med att sitta på unghingstarna (och med att föräldrar sätter upp sina småbarn på de ej ännu insuttna än mindre inridna unghingstarna). Man hänfaller till att känna ödmjukhet inför hästens godmodighet.

Näe, nu måste jag ha kaffe och någe i magen.

Svåra ord

Hans oomkullrunkeliga lojalitet
mot sina principer får mig att känna mig lite diffus.

???

All blogg på en gång

Jag har omformaterat min dator. Den dog. Jag har skaffat en ny dator, och jag har äntligen lyckats lägga in mina dagboksanteckningar med lite bilder från Bassholmem samt ett urval av den senaste veckans händelser. Bloggens upplägg gör att det blir fel ordning för er, men var så goda att läsa baklänges alternativt att skrolla ner till torsdagen den 2 juli och läsa uppåt.

Bilderna från min Iphone är inte tillnärmelsevis så fina som jag trodde när jag tittar på dem i datorn... Är väl meningen att de ska ses i själva telefonen. Nå väl, det får ses som dokumenation.

Busy day

Äntligen verkar det komma igång med stallbygget. Nu är det grävt, och goda vännen håller på med ritningen. Byggsamråd ska bokas och sedan är det bara att sätta igång med resten ;)

Ni minns att jag skrev att jag var så himmelens förälskad i min katt. Det har gått över. Han tar fågelungarna som rastar på marken mellan flygträningspassen :-/ Jag försöker i alla fall ha honom instängd när jag ser att det är mycket aktivitet och bjuda på lite extra special god kattmat hemma. Inte hjälper det. Idag lyckades jag åtminstone rädda en liten stackare som kattskrället kom in med. Det var ganska häftigt att den hoppade upp på mitt finger och lät mig sätta upp den i ett träd.

Trollis fick sitta bakom lås och bom och titta på när hans tilltänkta middag andades ut för att sedan flyga iväg.

Diggiloo på Läckö slott

Diggiloo var rätt bra. Absoluta höjdpunkten var Sara Löfgren med "Starkare än du". Regnade gjorde det naturligtvis, men vi hade regnkläder. Pausen var lång och tråkig, jag roade mig med att ta lite bilder på min man.

Bassholmens dag

Dags för verkningar på Bassholmen. Jag ställde upp med en hovslagare och så gjorde även Åsa. Jag hade gärna visat lite bilder men av någon outgrundlig anledning fick vi stränga förhållningsorder av nämnda hovslagare att hålla oss undan. Jag vet inte varför! Resultat: inga bilder.

Det regnade utan uppehåll. Men det är skönt att bada i regnet. Särskilt när det finns en bastu på bryggan och man gör det i goda vänners lag.

Bassholmens är en upplevelse för träbåtsälskaren.

Har någon ett snöre att låna mig?

Kärt besök från Nynäshamn

Gunilla och Tova kom till oss. De utsod tappert det evigt ihållande regnandet som endast, men uppskattat nog, gjorde uppehåll för Tovas ridlektion på Queenie.

Inget varar för evigt

Det blir ingen särskilt bra dag. Jag ska ge Dallas hans sista dos penicillin klockan sex och direkt efter åka hem. JAg kan inte slappna av, rummet ska vara städat och utrymt senaste klockan tolv, hela dagen blir en enda lång väntan. Jag har delade känslor, jag vill inte åka hem men att driva runt en hel dag med vetskap att jag måste lirar inte med min personlighet. Stressen brederut sig, jag försöker låtsas att jag ändå kan njua av de sista timmarna, men bara det att jag måste släpa på min handväska för att jag inte längre har ett eget krypin påminner mig om vistelsens ändlighet. Dagen blir en hysterisk jakt på det perfekta fotot. Minst en på varje hingst. När klockan slår sex, ger jag min häst hans medicin och en puss, sätter mig i båten och ror över till fastlandet. I bilen gråter jag lite för jag hade önskat att det hade varat lite längre.