måndag, juni 01, 2009

Klantiga viktproblem

Jaha ja, det tog mig inte mer än 30 sekunder att ha sönder mitt nya I-phone skydd :-( Jag försöker komma på vem det var som skickade vidare klant-genen. Inte pappa. Definitivt inte mamma. Är man adopterad tro? Eller utbytt på BB? Hm...

Det har blivit en massa svull det senaste ("det senaste"- typiskt västgöteuttryck...shit). Jag måste börja tänka lite på la figura. Emils små extra kastrationskilon har dock rasat av i värmen, så han kan gott få unna sig lite extra. Det är ändå jäkligt märkligt det där med vikt på djuren. Över och under och fram och bak. Alltså relationen till ens egen kropp, den är ju så infekterad på något vis så felmarginalen mellan det man ser och det som är måste ju ligga på åtminstone 30%. Eller mer, då- när det är den där tiden i månaden. När hormoner och självförtroende ligger i inbördeskrig någonstans mellan axlar och knän. Jag menar, ofta- om man inte har den vikt man borde ha, vare sig det är mer eller minde, så brukar man kunna förklara det på ett djupare psykologiskt plan. Projicerar folk sina egna kroppsbilder på sina djur? Eller är det mer att kompensera för sin kroppsliga brister som man inte sköter sitt djurs vikt?

Men liksom, Emil. Han ser ju ut som han ser ut. Dallas och Trollis också. Man ser det som är, och på något vis är det inte svårare än att man ska känna revbenen men helst inte se dem. Eller? Pälsen ska vara glansig, blicken klar. Går man i försvar när det gäller djuren också? Hur rullar tankarna i skallen när man istället för att gå ut och motionerna serverar sås på hundmaten till sin lilla fyrbenta stackare som redan släpar magen i marken? Kan någon förklara vad som rör sig i huvudet på den, vars hund äter dåligt och har risigt bajs, som ändå inte byter ut maten?

Jag fattar inte... men jag kanske är lite trög. Lite "långsamdryg" ;)

På onsdag tänker jag åka till Bassholmen. I ett, till och med för att vara jag ovanligt oeftertänksamt ögonblick, trodde jag att vi skulle hälsa på Dallas typ tre gånger på hela betesperioden!! Ha ha ha!! Ja, jösses. Vad man inte får för sig ibland :)

Inga kommentarer: