var inte många som tyckte detta köp var en bra idé. Jag kan kanske ha viss förståelse för andra, klokare människors betänkligheter inför denna förening. Men jag var förälskad, och då och då kunde jag skymta en liten gubbe i hatt och Wranglerjeans på min axel som sa att jag och Dallas var menade för varandra, och vem är jag att gå emot ödets lagar? Nej just det, ingen!
Det har gått snart nio månader sedan denna underbara varelse tog sina första stapplande steg, och jag börjar känna av lite press. Hittills har det varit himla mycket gullande, och man ska kunna ta (läs: pussa) överallt, flytta för tryck (läs: pussa fast hårdare), leda i grimma (läs: pussa fast man går samtidigt) och lyfta fötterna (eller alltså, jag är gift med en hovslagare, så HAN får lyfta fötterna. Kom igen, föl kan ju sparkas det har man ju hört). Fler gånger än jag vill minnas har jag fått höra att det här kommer att bli svårt. Nyligen läste jag en bok där författaren med eftertryck konstaterade att det mest frustrerande hon visste var oerfarna hästmänniskor md unghästar. Jag ar fortfarande ett ärr där den kommentaren träffade.
Men hallå, det måste ju finns andra nybörjare där ute som har tagt sig lite vatten över huvet?! Om ni finns där ute vill jag uppmana er att stanna upp och landa i den mjuka kuddiga känslan av att vara i trygga armar. Jag ska dokumentera den här resan. Jag ska fullständigt oblygt och utan hämningar erkänna alla mina misstag. Om jag lyckas med något tänker jag berätta det här först!
Alltså, jag vet fasen ingenting om hästar. Men jag tänker lära mig! Jag kanske till och med kan komma med ett och annat tips så småningom (du nybörjare: tänkt dig känslan. Komma med ett RÅD till en ERFAREN hästmänniska).
Jag har fler fyrbenta vänner. Jag kanske skriver något om dem med... Och så har jag några tvåbenta dito, kan bli nåt om dem. Jag är GIFT, blir säkert något om det. Jag har ständiga bilproblem, det kan ju vara intressant att läsa om. Jag har en husrenovering igång (fast det är jag faktiskt inte så dålig på. (Eller... jag vet HUR man gör, sen att jag inte gör det... nä det skyltar vi inte med).
Hepp, go natt :)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar