Dallas lär sig nya saker...

...och det gör matte med :)

Igår kom underbara, fantastiska, superpdagogiska Inga hit och lärde mig hur jag ska beskära mina fruktträd! Tänk att man fortfarande kan förvåna sig själv! Att inte bara andra, utan också JAG fortfarande verkar vara en outsinlig brunn av utvecklingsmöjligheter. Att lusten att lära sig nya saker finns kvar och att jag fortfarande- utan att ljuga- kan skriva i ett CV att jag "lär mig snabbt".

Med huset på berget, i skogen, på landet inträdde nämligen i mitt hjärta en obändig lust att sköta om trädgården (och julpynta, men det blir ett annat inlägg). Så igår beskar jag mitt första äppelträd. Det tog tre och en halv timme, men det är ju bara för att varje beskuren gren föranletts av en djupgående pedagogisk diskussion. En djupsinnig analys av grenens växtkraft,- och riktining. Då och då, måste man kliva ner från stegen och beskåda sitt verk från alla möjliga vinklar. Fundera på mål och riktning. Symmetri och sånt. Eller egentligen var det snarare så att man mest begrundar, och då och då klipper man av en gren ;)

Vem behöver meditation??

Emil fick en ny kompis- Smulan. Emil håller just nu på att lära mig att livet har sin gång. Rörd, måste jag varje dag konstatera att han fått ett nytt grått hår på nosen. Men även skruttgubbar kan dansa hambo!! Smulan och Emil lekte ute i snön HELA dagen!! De hade dragkamp med grenarna som jag klippte av, turades om att bära på leksaker och försvann bort till grannen ett par vändor. Meo de had skoj på hundvis. Smulan fick till och med äta upp Emils ben som han omsorgsfullt sparat, och bara tuggat på ett par minuter om dagen i TVÅ MÅNADER! Vilket kärleksbevis! Sen sov Emil resten av eftermiddagen och kvällen, och fast Smulan var fit for fight igen runt 18-19, så var han inte intresserad utan drog sig undan på sin kammare där han och Trollis snusade i gott samförstånd utan att visa sig något mer.

Nå, åter till dagens tema. Nu vet jag vad jag ska göra med mina julklappspengar (jag var med på Mix megapols drömhjul strax i december. Min käre hovslagare hade skickat in en nominering som nästan bringade självaste Per Lärnström ur fattning). Det blir en tur till Jula. Där ska det inhandlas sekatörer- liten, mellan och stor- handsåg och stadig stege. Nu ska det beskäras: Jag (vi) har sju äppelträd, ett päron, två körsbär och två plommon. Plus ett och annat prydnadsträd som det hänger nån skum mossa på. Fast jag vet inte... min hovis har en tagg (eller snarare ett hästsläp) i sidan till det där sistnämna. Jag kanske vaknar en morgon och upptäcker att prydnadsträdet flyttat in i vedbon? Det vore ju hemskt tråkigt i så fall ;)