Våra hästar har fri tillgång på grovfoder, som består av hösilage. Ändå till för ett par veckor sedan hade vi ett hö med helt GALNA värden, men det var väldigt torrt och fint. Knappt hade man tvättat rumpan på honom förrän den var nergeggad igen. Det var riktigt jobbigt att se, kan inte ha känts så skönt heller. Jag kan berätta att torkat bajs är som cement! Det går inte att borsta eller pilla bort. Enda sättet är att blöta upp det med såpavatten. I vilket fall som helst så är det problmet borta nu, för det galna höet är utbytt mot ett betydligt näringsfattigare. Fast det skumma är att det nya höet har en torrsubstans på 45 (!) %, så det går nästan att vrida ur. Men Dallas mage är kanonfin :)
Påminnelse till alla oerfarna fölägare: Det är dags att ta spolmasken!
Vad mycket bajs det blev idag! Ha ha! Ni skulle hört oss när vi precis hade skaffat Emil. Vad det än var vi hade pratat om vid våra levande-ljus-middagar så har det från den dagen ersatts med bajsinformation. Hur har djurens bajs varit idag? Vilken konsistens? Hur många gånger har det bajsats? Har du gjort rent Trollis låda? Har vi några bajspåsar kvar? Mockargrepen gick sönder igår, var kan man köpa en bättre? Kanske inte så romantiskt, men vet ni vad, på Skavlan häromdagen var det en zoolog (tror jag) som berättade att han kunde avslöja varför så många skiljer sig efter två år. Han sa att det som skiljer oss människor från andra arter är att vi kan bli kära. Men om inga barn avlats efter två år så tar instinkten att föröka sig över, och hjärnan ställer in sig på att förhållandet är dödfött. I det läget ska man skaffa ett gemensamt djur och så är relationen i hamn igen. Så är det!
Nu måste jag bokföra fakturor innan jag somnar. Kram och god natt!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar