...att ligga sked med sitt föl i en nyhalmad box är varm och mysigt i vinterkylan :) Jag uppmanar alla er fölägare (såvida ni inte anser- säkert helt riktigt- att det är en säkerhetsrisk eller att man inte ska förmänskliga djur) att prova! Barn, av alla raser, är så oförstörda! De fattar inte att man inte kan lita på att en människa håller vakt ifall det skulle komma en varg eller liknande. De bara litar på att man tar hand om dem. Tänk om man kunde vara mer sån!
Appropå det här med att förmänskliga sina djur är jag naturligtvis helt och hållet med på att man inte ska det. Men jag är inte med på det hära "föl-är-inga-keldjur"-snacket. Klart man ska gosa med sitt föl! Det är som det här med att titta hästar i ögonen. Finns ju dem som anser (återigen, säkert helt riktigt) att man inte ska titta hästar i ögonen. För att det är repektlöst på hästspråk. Då säger jag så här: Det skulle vara gut und schön om vi aldrig tog ut våra hästar ur hagen med hästkompisar. Om vi aldrig utsatte dem för främmande miljöer eller miljöskadade hästar eller för den delen barn eller för DEN delen välmenande vuxna som inte kan så mycket om hästar (såna som jag). Jag tror att vi gör hästen en otjänst om vi inte lär den lite människospråk. T.ex att det kan hända att en människa tittar dig i ögonen, men det är inte en uppmaning till kamp!
Ni kommer tids nog att upptäcka att jag har ovanligt mycket åsikter för att vara så oerfaren ;). Jag kanske inte berättar om alla här, för jag är så känslig och inte så bra på att ta kritik :).
Dagens träning: Dallas fick komma in några timmar på förmiddagen och sällskapa med Monte i väntan på att klockan skulle bli dags att åka till veterinären (med Monte alltså). Eftermiddagens träning bestod i att träna "Stanna" och "Gå". Jag har bestämt att mitt kommando för stanna ska vara Ptrooo (stavas det verkligen så?) och så har jag tänkt använda mig av klassiska körkommandon för skritt, trav och galopp. Dvs "Smack", "Ssss" och "Puss". Nu är det faktiskt så att jag har stött på mitt första riktiga problem. Faktum är att Dallas har blivit riktigt duktig på att följa mig. Han går när jag går och stannar när jag stannar. Det är bara det att när jag ska leda ut honom ur hagen så vill jag ju att han ska fortsätta förbi mig ut, vända och stanna med rumpan vänd ifrån mig. Men som det är nu stannar han glatt mitt i grindhålet och känner sig osedvanligt duktig för att vara så liten. Imorse ledde detta till ett litet sk debacle (snyggt ord, Thomas!). Medan jag stod i frindhålet med öppen grind och försökte få Dallas att fatta att han skulle fortsätta ut, så kom det andra fölet (brorsan, ni vet, han som redan kan duscha) och trängde sig ut. Så där stod jag med öppen grind och ett föl på rymmen. Nåja, det löste sig, men gjorde i alla fall att jag kände mig nödgad att träna på detta moment senare under dagen.
Eftersom han börjar greppa att "Smack" bertyder gå, så gjorde jag så att jag tog honom i grimma och grimskaft. Lätt tryck på grimskaftet, "Smack" och gå rakt fram. Sedan stannar jag, fortfarande vänd från honom och smackar igen samtidigt som jag lägger ett tryck på grimskaftet framåt. Fattar ni? Vad tror ni? Finns det någon erfaren hästmänniska här? Kommer det att funka?
Efter denna långa och kalla dag gick vi efter träningen in i boxen och tog oss en tupplur. Nu låter det som att jag sover med mina hästar titt som tätt, men då kan jag berätta att så är det INTE. Faktum är att i förrgår var första gången någonsin som jag överhuvudtaget såg min stora häst ligga ner. Inte nog med att jag hann smyga mig fram, han reste sig inte när han fick syn på mig!! Och nu ska ni få höra, mina vänner, han lät mig komma in i boxen och SÄTTA MIG VID HANS HUVUD OCH KLAPPA HONOM!!! Fortfarande rusig efter detta bevis på förtroende (tro mig, jag har slitit häcken av mig för att vinna den hästens förtroende) tänkte jag att jag skulle testa Dallas. Liksom se om han skulle lägga sig och sova om jag var där. Retsen vet ni ju. Nu kliar det förstås betänkligt i näsan. Men det var det värt :D
Monte har som sagt besökt farbror doktorn idag. Jag har inte berättat så mycket om det för att jag, i ärlightens namn, har varit fruktansvärt orolig att det skulle vara väldigt allvarligt. Han har haft skitont i framfötterna, så ont att han knappt kunnat gå. Efter tre dagars boxvila med smärtstillande var han inget bättre, så då var det bara att åka in. Vi kunde ge lite extra smärtstillande inför färden, sa veterinären, så istället för 6 ibumetin gav jag honom 9 tabletter. JÄVLAR ANAMMA vad hästen blev fräsch!! Det var lite pinsamt att anlända med Monte dansande runt mig när jag hade sagt att han inte kunde gå och att jag inte visste om han ens skulle klara att åka transport. Nåja, nu blir det ringskor och heltäckande sulor, sedan ut i hagen.
Ha ha ha! Det var någon (kan det har varit Thomas) som sa att det var "ute" att skriva långa blogginlägg. Man ska skriva kort, men ofta tydligen. Heslt typ bara en mening eller två. Då är man riktigt "RÄTT". Ja, ingen har väl någonsin kunnat beskylla mig för att vara trendig (ska man skämmas eller vara stolt?).
Vi höres!
9 timmar sedan
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar