Hör och häpna! Här kommer ett inläg om... *paus för trumvirvel* HÄSTAR!

Jaaahopp. Mycket velande fram och tillbaka, informationsletande och lyssnande på alla möjligas synpunkter har resulterat i att min ettåring har fått framskor. Reiningskor med babysöm. Varför det? Jo...

Först och främst. Han har haft problem med uppackningar (hålväggar). Tur för grabben att husse är fotdoktor, och kan rensa upp ofta och tur för honom att matte är en ambitiös jäkel som tvättar och grejar. Hästen har taskiga hovar helt enkelt. God och regelbunden hovvård, ett riktigt bra bete och biotintillskott bör ge resultat framåt nästa vår, men än så länge är han ganska ömfotad.

För det andra. Han har ett väldigt försiktigt rörelsemönster. Nu är han förstås en pleasurehäst. Vet du inte hur en pleasurehäst rör sig?



Frågar jag en westernryttare om det är normalt att han rör sig som han gör får jag svaret "Det är en sån häst". Nu är jag inte tillräckligt erfaren för att själv avgöra hur mycket av Dallas rörelsemönster som är avelsbetingat och hur pass det är påverkat av dålig hovkvalitet, så därför har jag hört mig för både här och där, och kommit fram till följande slutsats:

Om han rör sig friare efter att ha fått på sig skor har jag ett ganska tydligt kvitto på att han har ont i fötterna. Om han rör sig likadant som innan kan det, som jag ser det, finnas två orsaker till det. Antingen SKA han röra sig så. Eller så har hans rörelse blivit ett mönster, ett muskelminne. Om jag då ser till att få på skor för att vara säker på att hovarna avlastas, ser till att han har maximalt med utevistelse med kompisar som stimulerar till rörelse och lite lätt träning- tja, så har jag ju inte förlorat något.

Så, skorna på!